lördag 24 april 2010

Miserabelhet

Igår förträngde jag den onda verkligheten tillsammans med helt otroliga kursare. Jag och Sandra var miserabla och dränkte våra sorger i alldeles för mycket alkohol. Kvällen blev helt lyckad. Galet roligt.

Idag är verkligheten över mig igen. En del av mig håller på att dö och jag är inte helt säker på att jag kan hantera det. Känslan av att jag snart flippar ur helt är väldigt påträngande. Jag vill bara bort härifrån. Jag vill ha mina egna 18 kvadratmeter. Jag vill kunna andas fritt.

1 kommentar:

terre sa...

jag önskar verkligen att jag kunde hjälpa dig mer! Men du vet vart jag finns om du behöver prata eller bara komma bort ett tag.
Massa massa kramar