onsdag 25 november 2009

Fantastisk redovisning eller konsten att tävla mot sig själv


Hade redovisning igår på kvällskursen jag läser i presentationsteknik. Jag var grym. Helt outstanding. Om jag får säga det själv.

Fast det beror så klart vad man jämför med. Det finns folk som man blir helt fullkomligt förtrollad av så fort de börjar prata, man är helt övertygad om att allt dom säger är så sant. Dom har det i sig. Dom är helt enkelt duktiga talare. Dom har det i sig. Precis som jag alltid har haft väldigt lätt att förstå matematikens värld.

Men när det gäller mig och tala inför folk, låt oss säga att det är en konst jag inte riktigt behärskar. Visst kan jag stundvis tycka att det är rätt kul. Men oftast är jag så sjukt nervös inför redovisningar att jag varken sover eller äter. Och det här med att lämna manus och hoppas man kommer ihåg vad man ska säga, det var ett stort, stort steg för mig.

Så åter till gårdagens redovisning. Jag kan se vissa brister, absolut. Och jämför jag mig med vissa andra var jag riktigt kass. Men om jag jämför mig med mig själv var jag igår verkligen strålande. Jag var helt galet bra. Jag pratade fritt utan att kolla på manus. Jag hade skaplig kontakt med publiken. Jag kände mig engagerad i det jag talade om (smaltång). Jag höll tiden bra. Jag pratade inte allt för fort. Kanske gör det mig till en hemsk person i "lilla landet lagom" när jag säger det här, men jag var grym. Om jag jämför med mig själv.

Inga kommentarer: